Jag kom i alla fall till Gränna

Efter några mil med ”huvudklungan” insåg jag att flera redan lämnat och då var det även dags för mig att lämna. Dessutom började jag tappa känseln i händer och fötter på grund av kylan. Till slut kändes det som att det fanns säkerhetsrisk då jag knappt kunde bromsa på grund av händerna. Väl i Gränna tog jag beslutet att bryta, ett beslut jag inte var ensam om. I år var det 2250 av de 19055 startande som bröt. Det visar också att en stor mängd inte ens ville starta med dessa väderförhållanden.

Där blev vi inslussade i en lokal för att vänta på busstransport som skulle transportera oss tillbaka till Motala. Under den dryga timme vi väntade vällde det in cyklister i lokaler som brutit loppet. När vi väl fick information om att bussen skulle komma till Gyllene Uttern var det ca 250 som skulle åka med. Det insåg två klubbkamrater i HCK och jag att det inte skulle fungera.

Vid detta tillfälle hade regnet börja avta och temperaturen hade väl ev gått upp en eller två grader. Så vi tog beslutet att göra ett försök att cykla tillbaka till Motala istället för att åka buss.

Cykelturen mellan Motala och Gränna var en riktigt trevlig tur. Vi tjôtade och hejjade på alla snabbgrupper som just hade startat. Nu vet jag att det är trevligare att köra motsols 😉

Fick ingen medalj men väl 4 nya säkerhetsnålar till samlingen…

Sänder även en tanke till alla som var med i någon form av olycka och hoppas på snabbt tillfrisknande.

vätternrundan

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...